Min inre monolog inför FOKUS 2010


Förstå samtiden – fånga framtiden!

FOKUS 2010 Förstå samtiden – fånga framtiden!

Det här var en intressant och klurig rubrik på en intressant och klurig konferens, och jag fick en förfrågan av Stefan Pålsson och Tankesmedjan OmBildning om att föreläsa där om mina olika Wikipedia-projekt den 30 november. Roligt och smickrande!

Konferensen och temat känns så otroligt rätt, det är väl precis det här det är frågan om. Förstår vi inte vår samtid och var vi står just nu kan vi inte heller peka ut den riktning som vi borde röra oss mot. Så jag har stora förväntningar på dagen, och jag hoppas jag kan bidra med tankar på lärande, framtidskompetenser och lärplattformar.

Så jag tänkte passa på och beskriva mina traditionella och digitala förberedelser. Först får jag nog visa mina tankekartor som jag har liggande på sängbordet, nära till hands och alltid redo. Datorn kan ännu inte riktigt mäta sig med snabbheten när jag ritar eller mindmappar upp något väsentligt. Vilka delar måste jag få med, och vilka delar vore trevliga att få med.

  
Måsten:
– Vem är jag?
– Vad är Wikipedia?
– Varför har jag valt Wikipedia som lärplattform?
– Elevexempel
– Varför borde fler arbeta med Wikipedia?
– Vad bör man tänka på?
– Vinster, utmaningar och fallgropar
– …och vem är Yger
Kansken:
– Deleuze
– Wikileaks?
Just nu läser jag Claire Colebrooks bok om Gilles Deleuze, just för att hitta ingångar och vägar fram till det medvetande som jag på något sätt förnimmer i horisonten dessutom känner jag ett stort behov av nytt material till min tankeprocess och inre monolog. Vad är Wikipedia egentligen, och varför tycker jag att skolan borde arbeta där? Läsningen leder ofta till nya trådar och utväxter på tankekartorna…

För Deleuze är ett ”problem” inte en enkel fråga som behöver finna ett svar. Ett problem är något som splittrar eller stör liv och tänkande och därigenom producerar rörelser och svar. Till och med molekylärt liv fortskrider genom problem; alla evolution och all samhällshistorisk rörelse behöver förstås genom det problem som utgör dess motor. I kärnan av Deleuzes tänkande finner vi ett insisterande på att förståelse och tänkande kräver att vi går bortom tingens skenbara ordning och likhet, till det kaotiska och aktiva blivande som är livets själva puls. Utmaningen ligger i att se liv som ett problem, som ett ständigt mångfaldigande av frågor vilka i sin tur skapar ännu mer komplexa serier av nya problem. 

Gilles Deleuze – En introduktion s. 5 (engelsk version)

När jag har en stomme eller ett skelett att bygga på så börjar jag tråla webben efter material och tankar som kan belysa och förstärka mina tankar med olika perspektiv. Det kan vara ny forskning, tankar från kollegor eller exempel från andra pedagogers klassrum. Vi kan ta en dagsaktuell titt på min Pearltree för att se vilka bokmärken som jag kopplat till taggen Folkbildning, tio tolv stycken som känns angelägna just nu. Inte så intressanta för er i dagsläget kanske men antagligen lite mer matnyttiga efter konferensen…
Det lär nog tillkomma ett par till, och rutan uppdateras automatiskt.
Slutligen skall allt det här kokas ned till en presentation i Prezi, men den får jag nog återkomma till även om jag tror att jag skall återanvända ett motiv med en byggställning. Jag vill leverera en känsla av arbete, kunskapsbygge, experiment och självklart den proximal utvecklingszonen och Lev Vygotskij.
s. nu blev ju det här ingen inre monolog direkt, snarare en publik monolog med megafon. Och vem vet, ni kanske förvandlar monologen till dialog eller ännu bättre ett kollaborativt arbete…vem vet, vi får se helt enkelt.
Share