…eller vår jakt på nuet.

Något som slagit mig när jag varit ute och föreläst och workshoppat om MIK (Medie- och informationskunnnighet) är hur många som utläser och likställer begreppet med omedelbarhet och skärmtid. Det har förvandlats till ett raster för ögonen när du surfar men MIK är lika viktigt bortom skärmarna då vi återkommande och obönhörligt översköljs av information att förhålla oss till, bearbeta och använda oss av. I boken, på ditt Makerspace, när du byter bank, på tunnelbanans reklamskyltar eller vid en diskussionen om villkoren för journalister.

Det handlar om att förstå mediernas roll i samhället och hur de formar vår världsbild, att kunna söka och kritiskt granska och värdera information samt att kunna använda medier för att göra sin röst hörd och bidra till det offentliga samtalet. Det gäller, med andra ord, att utveckla en god medie- och informationskunnighet, ibland akronymiserat till MIK. Detta är ett begrepp skapat av Unesco (på engelska heter det media and information literacy) som Statens medieråd och många andra aktörer numera använder.

Omvärldsbloggen: En medveten medieanvändning blir allt viktigare

 

MIK-blomma

Samtliga förmågor i MIK. Bilden är från Nordicom och UNESCOs skrivelse Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen, men vi får inte stanna vid att det bara handlar om “medielogik, källkritik, personlig integritet och kränkningar” utan att den innehåller så mycket mer och något som jag vill resonera kring – en viktig dimension av tid.

Jag anser inte att vi bör komplicera illustrationen med flera dimensioner, men vi bör nog trycka extra på tidsaspekten i MIK och att det med en temporal dimension kan inkludera tålamod och reflektion på ett helt annat sätt än vad som diskuteras och avhandlas idag.

Temp_MIK

Låt mig illustrera min tanke med exemplet Twitter. Det är ett program med användningsområden som kan rymmas i flera av MIK-blommans blomblad, t ex Mediekunnighet, Informationskunnighet, Yttrande- & informationsfrihetskunnighet, Datorkunnighet, Internetkunnighet och Nyhetskunnighet. Dels som förståelse av hur man hanterar och navigerar i gränssnittet, hur man installerar det på olika plattformar och att det är en molntjänst, vad och hur använder man en mikroblogg, vad händer med min data, hur skyddar jag mig mot kränkningar eller identitetsstölder, hur fungerar en hashtagg.

Twitter

Twitter är en mikroblogg där du utan kostnad kan skaffa ett konto och föra fram egna tankar, diskutera och läsa andras inlägg. Det bolaget lever på är förstås reklam och vår data. Dessutom är det värt att fundera på skillnaderna mellan plattformar, t ex twitter och email. och att inte hantera dem på samma sätt. Twitter är en flod av information, något som är positivt, det är bra – nu gäller det bara att hitta dina strategier för att hantera det. På kort och lång sikt.

Förhållningssätt i nuet

När du öppnar twitter är du rastlös eller har du en plan? Har du egentligen tid för det? Om du hittar material som är potentiellt intressant på twitter – skall du läsa det eller inte? Om ja, skall du skumma texten eller lägga tid på din läsning?

Materialet är läst:
Skall du retweeta? Favoritmarkera? Hashtagga? Kommentera? Skriva ett par förtydligande tweets kanske, eller till och med dra igång en diskussion genom att tagga in folk i en tråd?

Spara materialet:
Om ja, hur skall den sparas och hur skall den taggas där? Om du sparar, behöver du kommentera materialet på något sätt för att inte glömma något?

Twitter som informationsflod:
Hur kan du snabbt hålla dig uppdaterad m h a ditt nätverk? För att hålla dig uppdaterad har du några favoritpersoner som du kan kolla in för att se vad de delat och kommenterat under dagen? Det behöver inte vara personer som du följer. Har du skapat tematiska listor eller finns det hashtags som du bör följa?

Strategier på lång sikt

Har du en plan med twitter som verktyg? Om ja, hur, varför och vad retweetar du och vad händer när du gjort det? Har du någon plan med dina postningar? När du hittar material som är intressant hur skall du hantera det? Hur skall du processa all denna information som du fångar upp i din Twitter-trål? Varför sparar du informationen och hur ofta går du tillbaka till sparat material? Vilken tid tar det i anspråk och kan du ställa det mot nyttan?

Kognitiv överbelastning:
De stunder du upplever att du bearbetar för mycket information hur hanterar du då Twitter? Kan du stänga av eller begränsa din användning? Hur hanterar du twitter-notiserna på dina verktyg och hur ofta blir du avbruten i dina tankar och arbete?

Reflektion:
Vilket behov har du av reflektion och är det stort kanske du bör blogga om det? Behöver du till och med avhandla det i ett fysiskt eller virtuellt möte? Är det material för ett Edcamp?

Nätverket:
Vilka personer är bra personer att följa? Hur hanterar du risken med informationsbubblan eller vill du använda Twitter mer som ett tryggt fikarum? Hur hittar du en balans i ditt användande och lärande? Hur märker du om det tar mer energi än det ger? Hur agerar du då? Hur resonerar du kring avfölja, blocka och ‘tysta’ någon på twitter? Vilket ansvar har du för diskussionsklimatet?

Min poäng:

Jag vill med denna uppdelning visa på att strategierna skiljer sig åt och att det finns en risk att dimensioner och nyttoaspekter försvinner i MIK-blommans olika fält om vi fastnar i en tolkningsmodell av omedelbarhet. Dessutom kan man med ett resonemang kring tid hitta långsiktiga vinster med t ex bokläsning i pappersformat (tålamod), vikten av att stödja BlankSpot (yttrandefrihet) eller hantering av din data och kryptering (nätfrihet) som kanske annars går förlorade och öppna upp för att tålamod och reflektion är viktiga förmågor för att hantera vår jakt på nuet.