Dagens MIK-exempel

Här är ett klipp som säkert kommer dyka upp på Metros Viralgranskaren.

Flera miljoner Youtube-tittare har fascinerats av den lille pojken som med fara för sitt eget liv räddar en flicka. Nu visar det sig att filmen är regisserad av en norrman – och inspelad på Malta.

För mig är det fullständigt ointressant huruvida man gick på det eller inte. Det som blir mer och mer angeläget är förståelsen för medielandskapet, dess olika kanaler, vem som äger dem, vilka grupper som använder sig av dem, vilka regler som styr dem, vem avsändaren är, dess syfte och till och med vem som ligger bakom algoritmerna som visar upp det som är mest intressant för dig på den plats du befinner dig på just nu?
Källkritik 2.0? Algoritmerna?
Internet som samhällsfundament växer exponentiellt, med besökare, information, möjligheter och problem, och mer blir det när fler och fler prylar kopplas upp och skickar ut information. Vi har alltså en plattform där gps-koordinater, propaganda, prosa, krig, Försäkringskassan och behjärtansvärda budskap blandas med marknadens allt mer aggressiva och utstuderade strategier kring klick, reklam och att hålla kvar besökaren på sin sajt. Här skall skolans alla aktörer försöka navigera för förståelse och utveckla förmåga och strategier för att att avkoda, skapa mening, analysera, bygga identitet och använda nätet.

Digital Literacy  – Tipstack @alacre

Och nätet som spelplan ritas om i samma stund som jag skriver det här, förutsättningarna förändras och planer smids hos såväl företag, stater som individer kring säkerhet, kontroll, transparens och tillgång.

Så hur skall vi i skolan agera? Har vi förmåga att göra det här idag eller måste vi gå en kurs först? Vad säger Datainspektionen om skolans användande av molntjänster? Vad kommer eleverna säga om skolornas användande av molntjänster om 10 år? Behövs en Digital Agenda? Vad tänker Skolverket om digital kompetens, din förvaltning, din skolledare, dina lärare, dina elever och varför inte bibliotekarierna och föräldrarna?

Väntar vi eller agerar vi i fråga om skolledarnas och lärarnas digitala kompetens? Om vi väntar, vad väntar vi på? Och om vi agerar, hur ser planen ut för att möta denna föränderliga omvärld?

Jag tycker det är fascinerande att vi fortfarande har diskussioner om vi skall ha digitala verktyg i skolan, att ersätta alla digitala verktyg med papper och penna är fortfarande en möjlighet för vissa rektorer och lärare, att vi missar den springande punkten  – diskussionen om hur vi organiserar lärandet med siktet inställt på livslångt och lustfyllt lärande med verktyg som internet, penna, mobiler och böcker i en föränderlig värld?

Share