Om vartannat jobb av de jobbkategorier vi har idag har automatiserats om 20 år, hur och vem ritar ut färdplanen för att möta utmaningen fr o m 26 november 2014 till 26 november 2034? Om vi accepterar en sådan framtidsbeskrivning är dagens institutioner, fora och organisationsstrukturer lika dynamiska som den omvärld vi lever i?
Med stort intresse har jag tagit mig an flera olika trendspaningar för att ge mig kompassriktning och beslutsunderlag för några av de projekt som jag är involverad i, och som grande finale fick jag möjligheten att stämma av några av mina tankar med diverse personer på Internetdagarna.
Min läsning började egentligen med Stockholms vision 2030 och skrivningarna som berör mina områden kring digitalisering och utbildning t ex:
Utbildningsväsendets höga kvalitet, från de första skolåren till forskning på hög akademisk nivå, har skapat en välutbildad arbetskraft som få andra regioner kan matcha. Detta är en viktig förklaring till varför så många företag väljer att etablera sig i regionen.
Stockholm är en av världens ledande kunskapsregioner, med en internationellt sett hög utbildningsnivå. Studenterna vid regionens universitet och högskolor efterfrågas på en global arbetsmarknad och är rustade för att kunna förverkliga sina drömmar.
Nu kommer visionen visserligen revideras något men även det är intressant:
– Stadens befolkning växer väsentligt fortare än förutspått. Stockholm blir en miljonstad redan 2020. Det behövs därför fler bostäder och en god framkomlighet. Samtidigt ska livsmiljön värnas och stadens klimatpåverkan minska.
– Stockholmarnas behov och förväntningar på de tjänster och den service som staden finansierar förändras, vilket ställer krav på lyhördhet för förändrings- och utvecklingsbehov.
– Stockholmarna lever i ett globalt sammanhang med invånare som kommer från hela världen. Företagen i Stockholm konkurrerar på den globala marknaden om kompetens, kapital och investeringar och denna konkurrens ökar.
– Stockholm är en vacker stad på öar, där närheten till vatten och grönområden är en självklarhet. Det är samtidigt en utmaning vad gäller stadsplanering, tekniska lösningar och finansiering av investeringar.
– För att Stockholm ska vara en sammanhållen stad behövs en stark och positiv utveckling i alla delar av staden. Varje stadsdels starka sidor och särart behöver stärkas och utvecklas. Hela staden behöver uppfattas som alla stockholmares stad.
Stockholm rustar för framtiden men det är även svårt att förutse all förändringar och det här följer precis de tankar som Anders Ekholm presenterade på Internetdagarna och spåret Digitaliseringens möjligheter till en ökad välfärd. Det är svårt att estimera och förutse effekterna av komplexa fenomen som internet, digitaliseringen av offentlig verksamhet eller (mitt exempel) Stockholms vision 2030. Följaktligen måste man revidera visionen för att möta de nya utmaningar som uppstått sedan den skrevs 2007, vilket är bra då man håller strävansmålen levande för staden. Som en modell för förståelse tog Anders fram Dave Snowdens Cynefin som modell för att beskriva skillnaderna mellan komplicerat och komplext och vilket förhållningssätt vi kan ha till denna exponentiella förändringshastighet. En komplex process som stöper om och utmanar precis alla delar av vårt samhälle idag.
Anders visar Cynefin som modell för förståelse. Mer om Cynefin för skolan: http://t.co/Sg3Ght58k4 #ind14 #SKLdigi14 pic.twitter.com/1Np8137Dr3
— Per Falk (@perfal) November 25, 2014
(Här återfinns mina tidigare bloggposter om Cynefin, som jag mest använt som modell för ett rhizomatiskt förhållningssätt för lärande)
Vilka verktyg och vilken information finns för att blicka framåt? Jag försökte lägga ett raster av förståelse över Stockholms vision kring lärande, kompetensförsörjning och digitaliseringen med material från Regeringskansliets Strategiska trender i globalt perspektiv. 2025: en helt annan värld? och The National Intelligence Councils Global Trends 2030: Alternative Worlds.
Trender
Vi står mitt i ett paradigmskifte där gränser suddats ut och där t ex varor, folkströmmar och sjukdomar rör sig fritt. Båda rapporterna återkommer ofta till teknologins inverkan och katalytiska kraft inom alla samhällssegment, vikten av utbildning och vad som antagligen kommer hända när fler kvinnor tillåts läsa eller går om männen i examen, dessutom kommer medelklassen fullkomligt explodera i världen i och med att Kina och Indien går om USA och EU. Andra frågor som berörs är kultur, normer och värderingar som kommer prövas för oss i t ex EU när tyngdpunkten går från västerländsk till österländsk dominans.
Strategiska trender i globalt perspektiv. 2025: en helt annan värld?
Strategiska trender i globalt perspektiv. 2025: en helt annan värld?
Vi befinner oss mitt i flera globala förändringar som sannolikt kommer ha en fundamental inverkan på Europa och Sverige, och inte minst vår konkurrensförmåga, vår säkerhet och vår sociala sammanhållning. Utfallet av trenderna kommer att påverka global fattigdomsbekämpning, hur vi hanterar klimat- och miljöutmaningar och hur vi främjar fred och säkerhet i världen. Globala värden och normer, och den internationella ordningen, håller på att rubbas. Samtidigt förändras snabbt balansen mellan nyckelspelarna Kina, USA, Europa, Indien, Japan och Ryssland. Allt pekar på att vi står inför omvälvande tyngdpunktsförskjutningar vilket medför både möjligheter och utmaningar. Dessvärre är inte alla trender gynnsamma utifrån ett europeiskt perspektiv.
Ljuspunkter för oss i Sverige:
Möjligen är den stora ljuspunkten teknologi och innovation. Även på teknologisidan har EU förvisso tappat en del konkurrenskraft när kinesiska företag blir allt mer globala, men Europa – och inte minst Nordeuropa – kommer 2025 sannolikt fortfarande att ligga i topp när det gäller innovation, entreprenörskap och kreativitet.
Teknologiutvecklingen och digitaliseringen är globala utjämningsfaktorer som bland annat ger möjlighet för mer avancerade utvecklingsländer att utvecklas snabbare och på annat sätt än konventionell industrialisering och modernisering. Nya energikällor och nya former för lagring och transport av energi – och framför allt brett utnyttjande av sådan teknologi – ligger troligen bortom 2025; när dessa realiseras kommer vi att se nästa kvalitativa skifte i utvecklingen. Med det sagt är det inte sannolikt att den nu pågående teknologiutvecklingen i sig ger upphov till stora skiften mellan stater; snarare kommer vi att se tydligare skiljelinjer inom stater mellan de som får full del av utvecklingen och övriga. Teknologi förändrar våra samhällen, hur vi arbetar, umgås och ser på omvärlden – en värld som har färre gränser, som ger ökad individuell frihet, och som främjar nya former av gemenskap och identifikation. Staten utmanas som politisk organiseringsform, samtidigt som individens makt att påverka sin egen livssituation ökar. Frågan är om dagens institutioner, fora och organisations- strukturer är lika dynamiska som den omvärld vi lever i. (s. 5)
När det gäller utbildning finns det tre trender:
- Allt fler har möjlighet att ta del av högre utbildning. Vad innebär det för oss Sverige?
- Breddning av leverantörer av högre utbildning för ett livslångt och flexibelt lärande
- Nätbaserad utbildning kan eventuellt påverka penetration, tillgång och utbud
Den övergripande trenden på utbildningsområdet är att utbildningsskillnaderna mellan länder minskar. (s. 22)
För det tredje ger teknologisk utveckling nya förutsättningar för nätbaserad undervisning och -utbildning. Ett exempel på detta är så kallade MOOCs (massive open online courses), som av vissa ses om en demokratisering av den högre utbildningen och som möjliggör kompetenshöjning i exempelvis utvecklingsländer som ännu ej kunnat utveckla sitt eget universitetssystem, genom nätbaserade distansutbildningar till låg eller ingen kostnad. Vilket genomslag det faktiskt får till 2025 återstår att se och beror bland annat på i vilken utsträckning fullständiga program erbjuds i denna form och om de traditionellt framstående universiteten driver på eller försöker dämpa utvecklingen, exempelvis genom nya former av prissättning av högre utbildning. (s. 24)
Transformation och teknik
När det gäller teknologi är det långsiktiga trender i rapporten från Regeringskansliet och NIC men några av trenderna ser vi redan idag och i vissa fall har vi lärare som arbetar med det i klassrummen. Det som är viktigt att förstå är systemets tröghet och att tekniska landvinningar inte alltid blir den innovation som var tänkt från början eller får det omedelbara genomslag hos konsumenten eller målgruppen som man hade hoppats. Ibland tar det tid. E-handelstjänster, robotar och 3D-printing har funnits länge men det är först nu som de kan ha en inverkan på ett lands eller regions ekonomi, utbildning och infrastruktur.
Här kommer fyra viktiga trender från Strategiska trender i globalt perspektiv. 2025: en helt annan värld? (s.21)
Vi står just i början på denna strukturella förändring, men den går nu snabbt, utvecklingen accelererar, och transformeringen under det kommande decenniet kommer att vara genomgripande.
De nya teknologierna leder primärt till fyra viktiga förändringar:
1. Digitala tjänster upptar en allt större andel av ekonomin (på de fysiska varornas bekostnad), och kräver mindre arbetskraft och mindre kapital än traditionell industri.
2. Digitala plattformar, marknadsplatser och användargenererad data effektiviserar handel och distribution av varor och tjänster, vilket minskar behovet av arbetskraft inom handelssektorn.
3. Traditionell varuproduktion effektiviseras (genom automatisering, 3D-printing och annan teknik) och behovet av lågutbildad, billig arbetskraft minskar.
4. Även många avancerade tjänster automatiseras vilket leder till en minskad efterfrågan även på högutbildad arbetskraft inom vissa områden, men samtidigt högre efterfrågan inom digitala processer som understödjer artificiell intelligens och robotik.
En Wordle för att titta på ordens frekvens.
Global trends 2030: Alternate worlds
The National Intelligence Council USA har sedan flera år tillbaka plockat fram strategiska analyser för att hjälpa beslutsfattare att ringa in nyckelområden och förhållningssätt som skall kunna underlätta vid beslut. Särskilt intressant är de olika alternativa scenarier som de beskrivs i början av rapporten, med allt från geomagnetiska stormar till anarki och ett delat Kina, där det blir uppenbart hur svårt det är att förutse skeenden på denna nivå.
We are at a critical juncture in human history, which could lead to widely contrasting futures. It is our contention that the future is not set in stone, but is malleable, the result of an interplay among megatrends, game-changers and, above all, human agency. Our effort is to encourage decisionmakers—whether in government or outside—to think and plan for the long term so that negative futures do not occur and positive ones have a better chance of unfolding. (Inledning)
Deras utmaningar:
The US faces stiff economic challenges—not as clearly foreseen before the 2008 financial crisis—which will require broad-based structural reform if it is to avoid a rapid decline in its economic position. Health care is expensive and inefficient: public and private health spending is 50 percent higher per capita than that of the next highest OECD country. As the population ages, these costs are expected to rise rapidly. Secondary education is weak, with 15 year-old American students ranking only 31st of 65 countries in mathematics and 22nd in science in a survey that includes many developing countries. The US educational advantage relative to the rest of the world has been cut in half in the past 30 years. Without large-scale improvements in primary and secondary education, future US workers—which have benefited from the world’s highest wages—will increasingly bring only mediocre skills to the workplace. (s.98)
Apropå internet och informationsteknologi
Information technology is entering the big data era. Process power and data storage are becoming almost free; networks and the cloud will provide global access and pervasive services; social media and cybersecurity will be large new markets. This growth and diffusion will present significant challenges for governments and societies, which must find ways to capture the benefits of new IT technologies while dealing with the new threats that those technologies present. Fear of the growth of an Orwellian surveillance state may lead citizens particularly in the developed world to pressure their governments to restrict or dismantle big data systems. Information technology-based solutions to maximize citizens’ economic productivity and quality of life while minimizing resource consumption and environmental degradation will be critical to ensuring the viability of megacities. Some of the world’s future megacities will essentially be built from scratch, enabling a blank-slate approach to infrastructure design and implementation that could allow for the most effective possible deployment of new urban technologies—or create urban nightmares, if such new technologies are not deployed effectively. (s.9)
3D-printing och robotar
New manufacturing and automation technologies such as additive manufacturing (3D printing) and robotics have the potential to change work patterns in both the developing and developed worlds. In developed countries these technologies will improve productivity, address labor constraints, and diminish the need for outsourcing, especially if reducing the length of supply chains brings clear benefits. Nevertheless, such technologies could still have a similar effect as outsourcing: they could make more low- and semi-skilled manufacturing workers in developed economies redundant, exacerbating domestic inequalities. For developing economies, particularly Asian ones, the new technologies will stimulate new manufacturing capabilities and further increase the competitiveness of Asian manufacturers and suppliers. (s.10)
Global Trends 2030: Alternative Worlds
Reforminstitutet
Hur skall vi agera för att möta denna föränderliga värld, vad behöver vi göra just nu? Även efter expertpanelens många kloka uttalanden på Internetdagarna, där jag tycker det mesta landade i antingen lagstiftning eller att varje individ måste agera genom påverkansarbete eller egen fortbildning, söker jag svar på vilka steg jag, skolan och de utvecklingsgrupper jag jobbar med bör ta först.
Nu är det paneldiskussion på #SKLdigi14 #ind14 pic.twitter.com/R0c6S4jNbp
— Per Falk (@perfal) November 25, 2014
Och det var i samband med den dagen som Anders Ekholm släppte en siffra om att ca. 53% av våra jobb kommer att förändras eller försvinna i framtiden. I Reforminstitutets rapport ”Vartannat jobb automatiseras inom 20 år – utmaningar för Sverige” lyfter de fram en kalkyl som de gjort på ca. 702 yrkeskategorier. Fotomodeller, Bokföringsassistenter och kassapersonal är yrkesgrupper som kommer automatiseras och pedagoger, lärare, präster och skogsmästare är svårare att ersätta med robotar eller maskiner:
Vartannat jobb
automatiseras
inom 20 år
– utmaningar för Sverige
Vartannat jobb
automatiseras
inom 20 år
– utmaningar för Sverige
Min färdplan
Min färdplan
Och jag undrar hur möter vi upp det här på förvaltning, förskola, grundskola och gymnasium? Hur når jag på bästa sätt ut med ett förhållningssätt till förändring när jag är ute och pratar digital kompetens på en skola i Stockholm? Med vilken förståelse formulerar skolorna sin vision, sitt syfte, sina mål och sin metod när de digitaliserar skolan och förändrar undervisningen?
Från och med idag så har jag denna färdplan i bakhuvudet
Här är några av de frågor och slutsatser som jag jobbar med just nu:
- Vår förståelse av begrepp som digital kompetens och MIK måste möta upp utvecklingen. Hänger vi med? Finns det överhuvudtaget någon poäng med att prata digital kompetens längre om den är så självklar ur ett samhällsperspektiv?
- Snabb läsning för överblick och långsam läsning och reflektion måste harmonisera och verktygen för detta kan inte vara i konflikt.
- Internet är en katalysator och är involverat i stort sett i allt idag, hantera det med den respekt som det förtjänar.
- Programmering och algoritmer är litteracitet och byggstenar för vårt samhälle idag – dags att byta ut leksakerna i barnrummet för att spegla det.
- Det är angeläget att skola/kommun/region skapar dynamiska och flexibla lärmiljöer som inkubatorer och makerspaces för att möta samtiden och framförallt framtiden.
- Vilka färdigheter bör man jobba med från förskola till gymnasium för att möta denna osäkra framtid och ett skaffa ett jobb? Konst, litteratur, programmering och designtänkande?
———————
Present shock
