Rhizom är en typ av rotstam som återfinns hos vissa växter som t ex vitsippa, ingefära, asp eller bambu. Dessa växter är mycket resilienta och växer aggressivt i alla riktningar och har rotsystem som nystan utan synbar ordning, början eller slut.
Men termen rhizom kan också användas som en metafor för att beskriva koncept, relationer och lärande som växer utan mönster eller lagar. Internets explosionsartade tillväxt med sajter, användare, fenomen och olika intressegrupper kan ses som en rhizomatisk struktur utan ett tydligt centrum eller mönster.
Gilles Deleuze och Felix Guattari beskrev i inledningskapitlet till deras bok Tusen platåer sex kännetecken för ett rhizom (Källa Wikipedia):
Kopplingsförmåga (connectivity) – egenskapen att kunna skapa nya bindningar i varje punkt på och inuti sig själv.
Heterogenitet (heterogenity) – egenskapen att kunna associera och länka element av helt olika art till varandra.
Multiplicitet (multiplicity) – en helhet med unika och specifika egenskaper som inte kan förklaras genom att lägga ihop de enskilda delarnas egenskaper var för sig.
Icke-betecknande brott (asignifying rupture) – förmågan att överleva, till och med att växa med ny kraft och riktning, trots lokala sammanbrott.
Kartografi (cartography) – ett rhizom har ingen början eller slut, utan alla punkter kan tjäna som startpunkt – det handlar bara om hur man orienterar sig utifrån den. Deleuze och Guattari ställer kartan mot det för-ritade spåret (”tracing”) för att illustrera skillnaden.
Dekalkomani (decalcomania) – efter den metod att överföra tryckta bilder från ett föremål till ett annat, som givit upphov till ordet ”dekal”. I det här sammanhanget har det att göra med en slags experimentell hållning till omvärlden, att prägla sig själv och omgivningen i takt med sin utveckling och framväxt. En rhizomatisk organisation anpassar sig hela tiden efter de rådande villkoren, försöker hitta framkomliga vägar i samspel med dem, istället för att påtvinga omvärlden sina egna villkor och organisation.
Författarna är använder modellen för att utmana det gängse sättet att organisera allt i enlighet med trädstrukturer, där vi ha en tydlig början, ett origo, ett ursprung och trädkronan med sina olika förgreningar som strävar upp mot skyn, som ett mål, ett slut, eller specialisering.
En rhizomatisk struktur motsätter sig kronologi och organisering, istället föredrar den ett nomadiskt system av tillväxt och spridning. Ett rhizom har ingen begynnelse och inget slut; den är alltid i mitten, mellan saker, innevarande, intermezzo.
Följaktligen blir det rhizomatisk lärande ett uttryck för ett ickehierarkiskt lärande som är oförutsägbart och utforskande. Ett lärande som ständigt är i rörelse, nyfiket och på väg. Detta innebär att eleverna får associera fritt, göra egna kopplingar, utmana och experimentera, lägga till och korsbefrukta utifrån deras nyfikenhet och intresse. Som pedagog kan man upprätta kontrakt och ett ramverk för lärandet och se eleverna som deltagare i planering och lärande. Att jobba som lärare i ett rhizomatiskt klassrum är att vara på väg, att se kunskap som något man skapar och upptäcker tillsammans, att tänka och jobba kollaborativt och att bjuda in och söka motstånd i fysiska och virtuella lärandemiljöer. Jag har alltid uppskattat det walesiska ordet ”dysgu” (uttalat ”dusky”) som betyder det samtidiga i att utbilda och lära, ett ord som jag tycker fångar både en kunskapssyn och förhållningssätt till det rhizomatiska klassrummet.
Rörelse, utveckling och lärande
I det rhizomatiska klassrummet finns det utrymme för såväl utlärande, inlärande, avlärande och omlärande. För mig är ett rhizomatiskt lärandet mångbottnat och något som är eftersträvansvärt i ett komplext samhället. Vårt eget lärande måste bli mer sammanflätat med elevernas, på allvar. Och går in i detta utforskande lärande tillsammans så kan vi föregå med gott exempel och visa att alla människor är lärande individer.
Det här är svårfångade begrepp och snärjiga tankar som bygger på två filosofers ordlekar, jag är inte säker på att min tolkning behöver vara eller skall vara din tolkning av rhizom eller ett rhizomatiskt klassrum. Men det är en ansats till förklaring och en bakgrund till min fascination för blommor, människors lärande och relationer.
Här är personer att följa och som fördjupar, försvårar och förenklar resonemangen:
Dave Cormier – blogg / twitter
Eddy Nehls – blogg / twitter
Här följer två filmer som jag rekommenderar. Den första är genial i sin enkelhet, den andra mer utforskande och fördjupande.
