Vad är kvalitativ undervisning?

De flesta grund-, gymnasie- och vuxenutbildningar visar för dåliga kunskapsresultat. Skolinspektionen kritiserar att många lärare inte ser någon drivkraft hos eleverna, ämnena förenklas så att de blir ointressanta.
– När vi har frågat elever, då säger en mycket stor del av eleverna att lärarna tror inte att vi kan tillräckligt mycket och många elever säger också att lärarna ställer alldeles för låga krav på oss. Och i en sådan situation stimuleras inte eleven till lärandet. Låg tilltro föder dåliga kunskapsresultat, säger Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler.

Från SR.se – Mörk bild av läget i landets skolor. Här är Skolinspektionens årsrapport.

I min strävan efter att förstå om man kan finna en metodik i det rhizomatiska klassrummet och hjälpa andra med att beforska området har jag tagit mig an Dave Snowdens modell Cynefin. En av anledningarna till det är att jag/vi inte vill att det rhizomatiska klassrummet skall bli ännu en i raden av komplicerade tankemodeller med en nomenklatur som skrämmer. Så därför har vi Cynefin som ett filter för att beskriva det mindset som klassrummet, eleverna, läraren, skolledaren eller skolan kan befinna sig i eller de olika habitat som man kan eller bör röra sig emellan.

Problemet har varit för mig att beskriva inför andra, som inte läst Deleuze, varför man skall välja ett rhizomatiskt klassrum, varför utmana sig själv, sina elever och antagligen sin skolledning med ett sådant komplext förhållningssätt till lärandet? Om vi använder Cynefin som tolkningsmodell för lärandet, hamnar nog tankarna kring rhizom och det skoldemokratiska klassrummet i den komplexa zonen. Varför så komplext?

Kanske för att lärandet är komplext? Det rhizomatiska klassrummet bygger på dialog, individuella kunskapsvägar och ett medskapande förhållningssätt till kursplaner och mål, men med ett fokus på den av individen definierade tanken om ett relevant lärande.

Bounty Hunting School – Language Course (CC BY-NC-SA 2.0)

Och jag tror att jag fick en öppning med avsnittet om kvalitet i Filosofiska rummet. Vad är kvalitet? Är det mätbart?

Begreppet kvalitet används såväl när det gäller skjortor som utbildningssystem och konstverk. Men vad menar vi med kvalitet och hur har begreppet förändrats över tiden? Vem avgör vad som är kvalitet och menade man samma sak med kvalitet när man byggde pyramider i Egypten som när man byggde förorter på sextiotalet? Medverkande Andreas Berg, doktor i pedagogik vid Örebro universitet Anders Burman docent i idéhistoria och Jonna Bornemark, doktor i filosofi, båda vid Södertörns högskola.

Där dök plötsligt begreppet fronesis upp (11:20) och Jonna Bornemark beskrev det som en förmåga att göra det bästa i mellanmänskliga möten. Något som är mer levande och sträcker sig utöver vanlig social kompetens.

Att just i den här situationen, med just med denna människa framför mig, att kunna agera på ett sätt så att det blir så bra som möjligt för alla inblandande. Den unika förmågan, som inte är en ren teoretisk kunskap, inte heller en teknisk kunskap som att följa en manual, utan just en levande förmåga av att kunna hantera just den här levande situationen.

Här är en definition från Lärarrollen i deliberativa samtal. En skiss till en retorisk didaktik av Hellspong och Brumark.

Fronesis är däremot en kunskap av ett helt annat slag. Ordet brukar översättas med ”handlingsklokhet” och rör förmågan att fatta goda beslut i konkreta situationer. Fronesis kan utövas på egen hand eller i samverkan med andra, men i båda fallen krävs någon form av överläggning, att man väger alternativ och skäl mot varandra.

Kan fronesis var den modell som får lärare att processa sitt eget lärande och sin metodik i klassrummet? Kan det inre samtalet bli den katalysator som får lärare att byta habitat eller låta eleverna lära sig i och välja olika habitat?

Frågor till läraren:

Hur och vad kände du innan och efter lektionen?
Vilka mål hade du ställt upp inför dig själv?
Hur upplevde du lärandet i klassrummet?
Hur blev mötet, kom eleverna till tals?
Hur mycket talutrymme fick eleverna?
Fick de ställa frågor och utforska momentet?
I vilken mån tror du att eleverna upplevde att de var i kontroll över sitt lärande?
Upplever du momentet som relevant?
Upplever eleverna momentet som relevant?
Hur tror du eleverna upplevde lärandet?
Vilka positioner befann ni er i?
Kan ni justera positionerna inför nästa lektion?
Vilka utmaningar finns där för dig?
Vilka utmaningar finns där för eleverna?
Vad tror du händer då?
Kommer det att göra någon skillnad i lärandet för eleverna?
Kommer det att göra någon skillnad i lärandet för dig?