Vad digitaliseringen verkligen handlar om
Oscar Berg kommenterade SEBs uttalande kring digitalisering av bankerna med inlägget Dags att prata allvar om vad digitalisering verkligen handlar om där Oscar tipsar om en föreläsning med Brian Solis. Det här fick mig att tänka på skolan, våra elever och ledarskapet i förändringstider.
Vad är det vi har i fokus när skolan förändras, vilka är det vi jobbar för, vad menar vi med digitaliseringen av skolan och som Håkan Fleischer ibland brukar säga:
Om digitaliseringen är svaret, vad är då frågan?
För vad handlar digitaliseringen av samhället och skolan egentligen om? För många är det fortfarande bara en fråga om teknik och att göra saker enklare och inte så mycket om människan i mötet med tekniken och hur beteenden och normer ständigt förändras. Så även om jämförelser och fenomen i affärsvärlden i bästa fall blir trubbiga och många haltar betänkligt i skolans värld, så finns det något i Brian Solis tankar om digital darwinism och att följa med sin tid och utveckling. Att som organisation fortsätta att vara relevant, angelägen och att ha en idé som möter upp sin målgrupp där de befinner sig – och inte alltid där man önskar att de befann sig. Även om Kodak själva upplevde att de hade världens bästa produkt med film och framkallning, så förändrades världen och rusade i väg mot en idé och produkt vars tid var mogen och tidigare lojala kunder lämnade snabbt bolaget och rörde sig mot nya produkter och lösningar. Så även om ledningen på Kodak pratade om digitalisering och att de behövde möta förändringens vindar, så skedde det för sent och för långsamt, och bolaget försvann.
88% said they are undergoing digital transformation, but only 12% know why. – Brian Solis
Varför digitaliserar du skolan? Vilka är dina försanthållanden? Har du några överhuvudtaget eller följer du edtech-bolagens råd och agenda? Eller har skolledningen bjudit in lärararna, kuratorerna och syvarna för att ta frågan om vad som händer i samhället och hur just ni skall förhålla er till detta och de elever som växer upp just nu? För frågan är lite större än Periscopes vara eller icke vara.
Barnen och eleverna
De barn som växer upp nu vet inget annat än denna värld med smartphones och sociala medier som ett naturligt sätt att umgås (med alla dess fördelar och nackdelar), strömmande medier som ständigt är tillgängliga och trådlösa nätverk som får allt att automagiskt att fungera när och var du vill och med timglas-stress när tjänster eller grafiska gränssnitt inte möter upp direkt. När de nu växer upp kommer 3D-printar, autonoma bilar och sammankopplade tjänster med big data och AI vara självklara.
Det är dessa barn som är i skolan eller på gång in i våra lärplattformar, lektionsupplägg, verktyg och med lärare som skall möta dem med relevant undervisning för förbereda dem för samhället där ute och ge dem en livslång lust att lära. Betyder digitalisering samma sak för eleverna som för oss?
Personalen
Vi som anställda i skolans värld bör ha höga förväntningar på våra system som skall avlasta och hjälpa oss i vårt arbete. De plattformar som vi är ålagda att jobba i får inte ta tid från eller hindra oss från att lägga den mesta av energin på våra kärnuppdrag. Gör verktygen och plattformarna det så är det läge att återigen ställa oss frågan om varför vi gör det här. Betyder digitalisering av skolan samma sak för oss som verkar inom dess fysiska och virtuella väggar?
Vad digitaliseringen verkligen handlar om
För mig handlar det om att ständigt möta denna föränderliga omvärld med kritiska frågor men att också vara beredd att förändra verksamheten och möta nya krav från barn, elever, föräldrar och personal. Vi måste våga ställa oss dessa frågor för att ständigt hålla skolan relevant, i samklang med samhället och våra elever, annars riskerar vi att jobba i en institution vars relevans eroderar bort.
”Felet” med skolan kan inte vara att den inte förändras i samma takt och på samma sätt som resten av samhället. Tvärtom är skolans relativa oföränderlighet en tillgång. Den ger visst andrum och möjlighet till reflektion. Men bara under en förutsättning: att alla som har tilldelats eller tagit på sig lärarrollen själva hänger med i det som händer i världen, och strävar efter att relatera det till de grundläggande färdigheter och kunskaper som skolan framför allt måste förmedla. Det gäller alltså att vara väldigt klar över vad det är i det gamla och beprövade, som verkligen är värdefullt och hur detta kan användas för att ge sammanhang åt det som är nytt.
Kika gärna på filmen med Brian Solis, filtrera bort flosklerna, och fundera på om vi hänger med i världen och strävar efter att relatera det till de grundläggande färdigheter och kunskaper som skolan framför allt måste förmedla. Om inte annat för våra elevers skull. Se människan och hur de växer upp i detta samhälle och inte tekniken som omger dem.
