Hur organiserar vi och bygger miljöer för elevernas och lärarnas lärande?
För mig är kunskap en ständig rörelse framåt, kors och tvärs genom ämnesområden och utan att låsa sig vid begrepp som svenska, fysik, entreprenörskap eller konst. Det är därför som jag gillar begreppet rhizom, det utmanar tanken. Rhizom är ett speciellt rotsystem som finns hos vissa växter, till exempel ingefära, irisar och olika ormbunkar. Växter med rhizomrötter är ofta svårutrotade eftersom det virrvarriga systemet av sammankopplade knölar och lökar överlever även om delar av det slås ut – det bara växer och det finns ingen början och inget slut. Deleuze och Guttari använder sig av rhizomet som ett generaliserat mönster för organisering av alltifrån människor, kunskap och idéer. Tänk dig wikipedia som ett rhizomatiska system där artiklarna kopplas samman, och det är en mängd av personer och relationer bakom varje artikel.
Rhizom är ”En icke-hierarkisk struktur av begrepp som fortplantar sig i alla riktningar och inbjuder till en mångfald användningssätt, omfunktioneringar och ympningar”.
I walesiskan finns ordet ”dysgu” (uttalat ”dusky”) som betyder både utbilda och lära, ett ord som jag i så fall tycker fångar både en kunskapssyn och färdriktning för skolan. Vad händer om vi utmanar positionerna och skolans dualistiska syn på makt, kunskap och lärande. Finns det utrymme för att vi är både eller ännu mer, såväl utlärande, inlärande, avlärande och omlärande? För mig är ett rhizomatiskt lärande flerbottnat och något som är eftersträvansvärt i klassrummet. Vårt eget lärande måste bli mer sammanflätat med elevernas, på allvar. Och går in i detta utforskande lärande tillsammans så kan vi föregå med gott exempel och visa att idén om att man enbart lär sig vid skolbänken är passé och att alla människor är lärande individer.
“The future is already here, it is just unevenly distributed” – William Gibson
Anledningen till min fascination för begreppen är att de för mig revitaliserar och öppnar upp för demokratisering av lärande och skola. Lärare och elever går in på någorlunda lika villkor i klassrummet med ett fokus på lärande, inte betyg. Vi rör oss ständigt framåt, bakåt, sidledes mellan olika discipliner, nyfikna och utforskande. Men jag är på inga sätt en expert på ämnet, på annat sätt än att jag har ett begär efter kunskap och att vara delaktig i skolans evolution. För det pågår en veritabel (r)evolution i skolsverige – i det tysta. Med hjälp av sociala medier skapar vi ett utbyggt kollegium där många lärare öppnar upp sin praktik och sitt klassrum, och de träffas även utanför arbetstid på knytkonferenser som Edcamps eller torsdagsdejtar på Skolchatt.
Kom och ta en fika utanför buren på Skolforum
Nyfiken på det här? Kom till The Cage (barborden utanför buren) på Skolforum måndag den 29:e oktober kl. 11.30-13.00 så bjuder jag och Dave Cormier på kaffe! Och vem vet, ni kanske är nyfikna på mina elevers rhizomatiska berättelse? Kolla in här! En historia utan början och slut, precis som denna inbjudan…
Nedan finns även en rapport utgiven av Open University där de listar ett antal spännande pedagogiska grepp, rhizomatiskt lärande återfinns där. Impact: Unsure, could be high. Time: Long (4+ years).
[issuu width=420 height=297 embedBackground=%23000000 backgroundColor=%23222222 documentId=121016075417-0febec7aaff143bab37cd2f4b74f3830 name=innovating_pedagogy_report_july_2012 username=perfal tag=education unit=px v=2]