Vad jag läser just nu om makerspace

I samband med att jag skriver en slutrapport om skolprojektet Ett Lärande Väsby och delprojektet Den Digitala Lärmiljön skannar jag av lite olika rapporter för att se vilka parallella processer som pågår i världen. Här är ett urval:

Made in China: Makerspaces and the search for mass innovation

http://www.nesta.org.uk/publications/made-china-makerspaces-and-search-mass-innovation

En intressant publikation som bland annat beskriver processer där delar av Kina vill hitta tillbaka till sin hantverkstradition samt att makerspaces är ett sätt för dem att bygga arenor för att nå ut bredare med ett innovationstänk när de försöker ställa om deras ekonomiska system

  • A changing economy means the way that China makes things has to change – from low-cost, labour-intensive manufacturing to innovation and design-led production. For companies, makerspaces have the potential to release the creative energy of their employees.
  • A search for innovation-led development is key to the Chinese government’s interest in makerspaces. No longer satisfied with ‘made in China, designed elsewhere’, the government hopes that makerspaces can help foster grassroots innovation and entrepreneurship.
  • Makerspaces represent a desire for radical reform of the education system. An innovation-led economy requires more creativity and problem-solving skills. For schools and universities, makerspaces represent a way to bring creativity and hands-on, project-based learning into China’s education system.
  • China’s urban middle class are looking to reconnect with craft, just like their western peers. While manufacturing is still a major part of the Chinese economy, millions of young Chinese graduates will never need to work with their hands. For them, makerspaces reflect a desire to be creative and make physical objects.
  • China’s makerspaces face a range of challenges:a. Funding: half the makerspaces surveyed highlighted funding as an issue.b. Membership: Maintaining membership was a major concern for many spaces.c. Skills: New members rarely have the skills to use the tools in makerspaces, so makerspaces have to spend time and resources training them.d. Understanding and advocacy: Few people in China understand maker culture, making it difficult to recruit people interested in making .

NMC/CoSN Horizon Report > 2017 K-12 Edition

http://www.nmc.org/publication/nmccosn-horizon-report-2017-k-12-edition/

New Media Consortium analyserar trender och teknologier inom skola och utbildning samt skissar på vad som kan tänkas hända under ett 5-årsperspektiv. Som alla prognoser stämmer det ibland och ibland inte, men det är likafullt intressant att få lite mer inblick inom ett par områden, exempel på vad som görs och tankar om dess betydelse från utvalda personer från akademin, teknikbranschen och experter.

Enligt denna rapport står t ex makerspace i ett skede där det är på väg att slå igenom på bred front över delar av världen.

Makerspaces are physical environments that foster opportunities for hands-on learning and creation, often enabled by emerging technologies. As schools increasingly focus on methods to foster the development of 21st-century skills in students to prepare them for the demands of the global technological economy, makerspaces are viewed as an important bridge.

A growing number of classrooms, libraries, and community centers are being transformed into makerspaces, and educators are leveraging maker activities to engage learners in creative, higherorder problem-solving through design, construction, and iteration.252 School leaders are incorporating
making into the curriculum to encourage students and teachers to bring to life ideas and to explore design thinking approaches. Makerspaces have also become a vehicle for bolstering student exposure to technical disciplines and entrepreneurial thinking as they creatively leverage technology to address some of the world’s pressing challenges by producing innovative solutions.

UNESCOs Digital skills for life and work (september 2017)

FNs organ för utbildning, vetenskap och kultur har tillsammans med deras bredbandskommission skrivit en rapport om digital kompetens för livet i stort och för arbetslivet.

UNESCOs Digital skills for life and work (september 2017)

Findings show that the development of these digital skills depends on a number of factors such as appropriate involvement of government, blending traditional ‘non-digital’ education approaches and digital applications, bridging formal and non-formal digital skills provision, and enhancing the digital competencies of teachers.

The report also focuses special attention to the often overlooked ‘complementary’ skills required to navigate technology-driven societies, such as an understanding of privacy considerations; knowledge of how to engage as responsible digital citizens; and awareness of how digital technology, big data and algorithms are shaping society.

Included in the report are policy recommendations that advise for governments to:

  • Maintain public involvement in the increasingly commercially driven space of digital skills development.
  • Redouble efforts to address inequalities in the provision of digital skills and competencies.
  • Generate increased data on digital skills across populations to identify and fill gaps through education.
  • Promote open digital resources and address needs not met by commercial providers.
  • Foster partnerships with various stakeholders—including industry partners—to expand and improve the quality and relevance of digital skills development initiatives.

Included in the report is a compendium of case studies illustrating successful examples of public and private sector working together in Africa, Asia, Europe and North America to ensure that all people have the skills and competencies they need to participate in the knowledge-based economy of the future.

Neil Selwyn har hjälpt till att författa och sammanställa rapporten som verkligen lyfter fram behovet av att nå ut bredare och jobba på djupet med med digital kompetens. Jag har läst långt ifrån allt i rapporten, men jag tar med mig material och argument för att jobba hårdare med demokratiaspekten av digital kompetens, identifiera vilka det är som tar del av våra utbildningar på makerspace samt lägga tryck på att stötta alla kommunens lärare i detta förändringsarbete som de nya reviderade styrdokumenten inom programmering och digital samhällskunskap faktiskt är.

Skall vi agera som ett komplement till Skolverkets kurser, som samlingsplats för gemensamma studier eller som organisatör för kommunens olika huvudmän? 10% som avslutar en distanskurs är inget vidare.

Evaluations have shown high initial levels of teacher interest, but low levels of course completion. Fewer than 10% of enrolled teachers completed the online course (Vivian et al., 2014). This arguably reflects the general tendency for MOOCs to generate large initial numbers of participants, but low levels of eventual course completion.

S. 41 UNESCO DIgital skills för life and work

 

The cultural role(s) of makerspaces

Making community
Making a safer world
Making systems
Making education
Making markets
Making meanings

Hur skall vi förstå makerspace idag? Vem är det som sätter agendan och definitionen? Jag tycker att författarna lyckas lyfta fram en rörelse med många gemensamma nämnare kring kultur och identitet men samtidigt en fragmenterad rörelse med många starka krafter. Vilka är inne i rörelsen, vilka krafter är agendasättande, vilka knackar på och vill in, vilka borde in men känner inte till makerrörelsen?

Läs mer om From Now On här.

Share