Behövs nya arbetssätt och visioner?
Jag får en del frågor på temat; vad har du för vision med utbildning och bildning i Sverige och Väsby idag? Hur ser du på ett livslångt lärande för samhällets alla aktörer inom digitalisering och digital kompetens? Vilka synergier kan vi som kommun/huvudman/organisation hitta och designa för när vi bygger en helt ny typ av innovationsplattform och mötesplats?
Detta har fått mig att fundera på vilken roll makerspace kan ha som mötesplats idag och i framtiden i t ex en kommun som Upplands Väsby? Vilka frågor ramlar idag mellan stolarna som i ett annat system skulle kunna fångas upp och innebära synergier? Mellan huvudmän, mellan kommunkontor, mellan kommun och landsting, mellan en arbetsgivare och universitet.
Kan vi hitta fler format och fler arenor för lärande?
Verkstad för att lösa välfärdsutmaningar
För mig som står mitt i arbetet med flera skolors förändringsarbete, gör vi just nu verkstad av den Nationella digitaliseringsstrategin för skolan, jobbar med läroplansförändringarna inom programmering och digital kompetens, bistår Stockholms Universitets förskollärarutbildning med fortbildningsinsatser.
Därför känns det extra viktigt att just nu bistå politiker och chefer med strategisk omvärldsspaning och en mer holistisk approach till vårt arbete och våra gemensamma utmaningar.
Väsby Makerspace – Building democracy
Demokrati och digitalisering
Den Nationella digitaliseringsstrategin för skolan slår fast, redan i första stycket, att digital kompetens handlar om demokrati.
Digital kompetens är i grunden en demokratifråga. I skolan lär vi oss förstå världen för att kunna förändra den. Alla barn och elever behöver få förståelse för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv, hur programmering styr såväl det informationsflöde vi nås av som de verktyg vi använder, liksom att få kunskap om hur tekniken fungerar för att själv kunna tillämpa den.
Så när vi pratar om digital kompetens som demokratifråga då pratar vi alltså om denna definition:
- kunskaper att söka information, kommunicera, interagera och producera digitalt
- färdigheter att använda digitala verktyg och tjänster
- förståelse för den transformering som digitaliseringen innebär i samhället med dess möjligheter och risker
- motivation att delta i utvecklingen.
(Ur Gör Sverige i framtiden – digital kompetens SOU 2015:28)
Detta gör att vi på Väsby Makerspace i någon mening är lika mycket IT-slöjd som en demokrativerkstad då vi snickrar kunskaper, färdigheter, förståelse och motivation för att skapa sammanhang och förståelse för samhället via IT som material, källkritiskt förhållningssätt till algoritmer och en filosofisk approach till den uppkopplade och nätverkande människan. Det är kanske därför så många av våra skolledare och lärare uppskattar vår parafras från Gert Biesta:
Vad innebär det att vara människa idag?
Hur kan då detta demokratiperspektiv gestalta sig? Stefan Pålsson skrev om makerkulturen ur ett demokratiskt perspektiv för en tid sedan:
Uppkomsten av tekniska lösningar som gör det möjligt att gå in “under locket” och förändra hur tekniken kan användas skapar nya möjligheter. Detta gör det möjligt för den som har kunskaper och färdigheter att påverka hur tekniken används och hur den kan utvecklas vidare. Detta förändrar i sin tur makten över tekniken och hur samhället ser ut. Det demokratiska perspektivet är viktigt och här kan undervisningen knyta an till möjligheter och problem som finns i vardagen. Med andra ord finns större möjligheter att motivera eleverna och att väcka deras intresse.
Detta är något som vi noterat under flera år nu, när elever och lärare får en möjlighet att studera, meka och även jobba med sk ”makerlitteracitet” (material, metoder, verktyg) så väcks naturligt frågor om tingens beskaffenhet, hur de kommunicerar, vad som driver dem, hur man reparerar eller skapar nya föremål, remixar eller programmerar in nya funktioner. Det här har visat sig vara en mycket framgångsrik modell för oss att jobba med programmering och digital kompetens från förskola till gymnasium.
Men efter nästan varje workshop får vi samma frågor från elever och lärare.
Kan vi komma hit på fritiden? Hur lär vi oss mer?
Det är många som inte känner till hur deras data används idag, de bygger smarta hem utan att göra en konsekvensanalys eller skydda sig med lösenord, många ryggar för artiklar eller dokumentärer på ämnen som robotisering och automatisering. De lockas och på samma gång skräms av utvecklingstakten och konsekvenserna av robotisering och automatisering.
Läs gärna in dig på Googles läckta video om Google Ledger – en vision om ett system som skall guida och hjälpa användaren genom en helt ny nivå av datainsamling och tjänsteutbud. https://www.theverge.com/2018/5/17/17344250/google-x-selfish-ledger-video-data-privacy
Ett viktigt påpekande i min argumentation är att detta inte handlar om att göra hela samhället till programmerare utan att det är otroligt viktigt att fler erövrar förmågan att kommunicera och jobba med sina digitala assistenter, robotar och autonoma system – och kod och skapande med IT som material är det språk som används.
När barn och lärare, som även är medborgare i kommunen, i ren lust och nyfikenhet eller för att kompetensluckan skaver kan jag i dagsläget inte erbjuda något då det är andra kontor som ansvarar för frågan, eller andra organisationer som studieförbund eller universitetet som man får hänvisa till. I viss mån kan vi försöka lösa behoven med mer fortbildning och fler träffar inom ramen för huvudmannens ansvar men det är inte altid det ryms i skolans planering – så vad gör vi då?
Någonstans här klurar jag på vilka frågor som ramlar mellan stolarna och vilka möjligheter vi tappar och inte upptäcker.
Keri Facer – Learning Futures
Det livslånga lärandet för medborgaren
Keri Facer beskriver i sin bok Learning Futures (s.29) om institutionen skola som idé och det lärande som ryms i den organisationen:
- Skolan är en viktig arena för en levande demokratisk diskussion om framtiden och bistå i framtagandet av ett narrativ om framtiden med fler röster
- Skolan som institution är viktig ur likvärdighetssynpunkt samt måste agera kompensatorisk i förhållande till elevernas informella lärande
- Att ge det lokala sammanhanget en större chans och utrymme för påverkan, nätverkande och aktion
- Att ge ett ökat utrymme och ett sammanhang för det professionella lärandet och gärna i ett större ekosystem av aktörer
- En institution ger en ökad stabilitet vid samhälleliga sammanbrott
Men vilka krav kan en medborgare ställa på en kommun idag? Vilka fortbildningar, vuxenutbildningar, fritidsaktiviteter erbjuds – och inte bara som ett självförverkligande för individen utan även som professionellt lärande för lärare eller som demokrativerkstad för barn och unga?
Demokrativerkstaden
Det jag önskar designa ur ett Väsbyperspektiv är en modell där vi fortsätter att erbjuda barn, unga och pedagoger IT-slöjd och utbildning inom digital kompetens via skolan på dagtid. Men att vi utvecklar uppdraget och breddar erbjudandet till fler dessutom bör vi fundera på om det finns olika demokratiprocesser som vi kan stötta.
- Flera gånger i månaden anordnas ’After School’-verksamheter med hjälp av biblioteket, fritidsgårdar och våra skolors fritidshem på eftermiddagarna.
- Fritidsgårdarna erbjuder återkommande workshops och aktiviteter i lokalerna. Det kan vara allt från ’Laga jeans med Sashiko’, ’pimpa din speldator’ eller ’digitalt självförsvar’.
Slutligen behöver vi tänka till på kompetensförsörjningen för lärare och skolledare. Här kan våra lokaler utnyttjas på ett helt annat sätt:
- Vi kan bistå i att organisera distansutbildningar på plats, t ex återkommande träffar för MOOCs eller Skolverkets moduler för professionellt lärande
- Studieförbund och vuxenutbildningar bör erbjuda fler grund- och avancerade utbildningar inom slöjd och skapande med IT som material, programmering, digital kompetens.
- Alla VFU-studenter bör få utbildning på makerspace, och gärna i ett tajtare samarbete med lärosätena.
Påkopplat på dessa verksamheter och aktiviteter finns det fysiska och digitala mötesplatser för att driva demokratifrågor generellt men också de lokala och aktuella frågorna för medborgarna. En demokrativerkstad och ett medborgarkontor i ett.
Vad innebär det att vara människa idag?
Jag vill tro att vi på detta sätt kan hjälpa till med såväl handfasta och konkreta frågeställningar inom digital kompetens som de stora och angelägna filosofiska frågorna idag – vad innebär det att vara människa idag? Och detta för elever och lärare men också för medborgaren i en kommun. Se Gert Biesta lägga ut texten om hur vi bör få alla att känna sig hemma i världen.
Ytterligare ett medskick blir en kort film om makerrörelsen från Douglas Rushkoff under MakerFaire 2013 där han pratar om ett paradigm där vi nu kan sätta verktyg och färdigheter i händerna på människor och förverkliga oss samtidigt som vi producerar saker till oss själva, en renässans för skapande och hantverk, bortom massproduktion och tveksamma arbetsvillkor i tredje världen.
