New-Media-Invasion

Jag läser The New Media Invasion – Digital Technologies and the World They Unmake av John David Ebert och här kommer en första reflektion av sida 1-20.

Något som slår mig i läsningen av Eberts problematiserande bok om vårt medialandskapet och dess effekter på samhället  är omvärldens osäkerhet och ambivalens i tider av enorma omställningar, eller som Blumenberg försökte fånga med begreppet kontingenskultur, det finns inte bara en väg eller ett val att göra. Det finns en myriad av lösningar uppdukat framför dig, och ingen av dem är enkelt färgkodade med vitt och svart för att kunna särskilja de bra från de dåliga valen. Här är det en gråskala som gäller, och den dominoeffekt av beslut efter det första valet fortsätter i samma gråskala.

När Ebert beskriver effekterna av nätets frammarsch är det som en kataklysm motsvarande meteoren som slog ut dinosaurerna, Theodosius bannlysning av folktron i romarriket eller radioapparatens intåg och eventuella startskott på 1920-talets depressionen. Det är inte bara fråga om ett paradigmskifte, utan snarare en dramatisk händelsekedja av mer katastrofartad natur. Biotoper, religioner och hela branscher upphör och bara försvinner – under en väldigt kort tidsrymd. Bokpressen fick ett antal århundraden på sig för sitt paradigmskifte, men för cirka trettio år sedan satt jag med kassettband och spelade Commodore 64 , för tjugo år sedan kom webben och idag har jag två surfplattor, fyra datorer och två smartphones som alla är kapabla att sköta hushållsekonomin, deklarera och så pass enkla och samtidigt avancerade att min tioåriga son sätter upp egna Minecraft-servrar och spelar spel och chattar med sina klasskamrater.

Och den tekniska utvecklingen accelererar och på sina håll omkullkastar regimer och destabiliserar ekonomiska idéer och ifrågasätter tankeparadigm. Och John David Ebert citerar (s. 16) från filosofen Bernard Stieglers bok Technics and Time:

Technics and Time 1: The Fault of Epimetheus - Bernard Stiegler - Google Böcker

Technics and Time 1: The Fault of Epimetheus – Bernard Stiegler – Google Böcker

Ebert finner det inte otroligt att vi befinner oss i en lika dramatisk period idag, och han fortsätter med ett citat från P.W Singer:

…we experienced more technologic change in the 1990s than inte entire ninety years beforehand. To think about it another way, technology in 2000 was roughly one thousand times more advanced, more complex, and more integral to our day-to-day lives than the technology of 1900 was to our great-grandparents. More important, where they had decades and then years to digest each new invention, ours come in ever bigger bundles, in ever smaller periods of time.

P.W. Singer  – Wired for war

Jag tror att vi reagerar mycket olika på dessa förändringar, och beroende på hur vidsynt man är, hur mottaglig man är för förändring och utifrån vilken position eller habitat man agerar från så gör man olika val. Dave Snowdens modell för förståelse, Cynefin, som kan användas för att orientera sig i processer, förändring eller som i mitt fall min inställning till klassrummet och lärandet. Just nu tänker jag speciellt på habitaten Simple och Chaotic och den kritiska klyfta som finns mellan habitaten. Är man för hemmastadd i habitatet Simple, som har ett kausalt samband med orsak och verkan, och kastas in i en påtvingad kataklytmisk förändringsprocess reagerar dessa individer eller organisationer oftast med förnekelse, oro eller stor osäkerhet. Man är helt enkelt inte van att omvärdera sin inställning eller sina värderingar av förändringar utifrån.

Cynefin Framework från Wikipedia CC-BY

Jag vill ta upp två exempel; dels så har vi Skolverkets idé om att det går att låsa eller försvåra spridningen av provuppgifter i en tid av extrem informationsrörlighet. Dags att revidera synen på proven då vi inom ett par år har snygga glasögon med inbyggd kamera och 3G-mottagare – zipp och så är provet live på Youtube och på Flashback. Vem vet, den händige eleven har kanske satt upp en livesändning där han filmar och streamar lösningen till sina betalande prenumeranter? En elev löser med andra ord en hel årskulls prov så länge de följer sändningen live. Redan idag pratar alla om provet, SMSar, fotograferar, delar, KIKar – om det är svårt idag att förhindra spridning av hemligt material hur tänker ni då om morgondagens tekniska innovationer?

Slutligen vill jag ta upp idén om en tillbakagång till något som var förr i skolan och som på grund av sin konstruktion eller natur tyvärr kommer att krocka med samtidens innovationer, värderingar eller förändrade beteenden. Vi har inte råd med denna sentimentala attityd, även om jag också kan tycka att ungdomar läser för lite, för mycket tid går åt till spel på mobilerna och bevakningen av Instagram är en distraktion i klassrummet. Men vi kan inte ställa tillbaka klockan och tro att vi kommer ändra läsvanorna eller motivationen till studierna utan att analysera hur vi använder tekniken idag och vad den gör med människan och sedan ta initiativet och möta eleverna och lärandet där de befinner sig.

Det är dags att diskutera de gråa vägvalen och hur skolan kan ta tillvara på digitaliseringens möjligheter samt modern studieteknik för att att lära en ny generation av läsare att pausa informationsflödet och hitta lugnet för reflektion och djupläsning – och framförallt förmågan att lära, lära av och lära om i tider av dramatiska förändringar.

————————————

Det här är min läslogg av Johan David Eberts The New Media Invasion – Digital Technologies and the World They Unmake

Del 1: http://pellepedagog.se/the-new-media-invasion

Del 2: http://pellepedagog.se/efter-katastrofen-laslogg