Wikipedia är inte längre bara ett uppslagsverk, Wikipedia är en del av vår infrastruktur.

För en tid sedan ville jag samla in några olika perspektiv och tankar om Wikipedia och dess roll i skolan. Perspektiv som jag upplever saknas i diskussionen eller som tillsammans skänker större förståelse för lärresursen och fenomenet Wikipedia. För mig måste skolan erövra förmågorna som är förknippade med kollaborativt kunskapsarbete och därför beslöt jag mig för att kontakta Jan Ainali, Kristina Alexandersson, Stefan Pålsson, mina bibliotekarier Elisabet och Mia samt min elev Isabella Parling. Olika roller och olika perspektiv på Wikipedia. Det här får bli den första versionen av denna film.

Perspektiven:

– Inifrån Wikipedia med Jan Ainali

– Kristina Alexanderson om hur Creative Commons fungerar.

– Per Falk levererar ett lärarperspektiv

– Elisabet och Mia redogör för skolbibliotekets arbetssätt

– Hur tänker en elev då? Isabella Parling berättar

– Stefan Pålsson avslutar med ett metaperspektiv

Men från det att jag satt och skissade på upplägget har en hel del hänt och en hel del skrivits om ämnet.  Tankar har tänkts, kunskapsinkubatorer har skapats och fler har kastat sig in i debatten! Kristina Alexanderson har skrivit två blogginlägg om våra samtal. Dels ett om infrastruktur och Wiki-skills, sedan ett om maktförhållanden och roller på Wikipedia.

Per Falk som är väldigt klok, sa något som jag inte riktigt tänkt på tidigare. Han menade att Wikipedia, genom sitt innehåll, sin funktion och sin placering i en sökning via Google (i stort sett alltid bland de tio första träffarna), så är webbplatsen en grundpelare i vår infrastruktur på Internet. Wikipedia är många gånger den första källan, kanske den enda, och vem ansvarar för denna grundläggande infrastruktur, för Wikipedia?

Efter en träff med Cecilia Bengtsson där vi pratade om Wikipedia och biblioteken skrev hon så här:

Det som förändras och utvecklas är ju mer vägarna till målen och vad vi väljer att fokusera på. Vilka kunskaper är viktiga idag och framåt? Behöver man lära sig skrivstil och stava eller är det kanske viktigare att fokusera på källkritik i tidiga åldrar? Vad kan vi ta bort från det som vi redan gör och bereda plats för nytt? Vilka verktyg, arbetssätt, tekniker, kommunikationskanaler och nätverkande kan vi använda för att uppnå mål och delmål? Det som fungerar bra och är väl beprövade behöver kanske inte bytas ut men om något annat passar bättre, ger fler effekter och dimensioner då kanske vi ska prova nya sätt och utnyttja alla de möjligheterna som redan finns… Och så tänker jag på Delueze ”För att förändra världen måste vi förändra våra sätt att tänka”

Och i morse läste jag att Emanuel Karlsten känner sig hoppfull vad det gäller Riksantikvarieämbetets arbete med Wikipedia. Läs hans krönika i DN.

Initiativet gör mig hoppfull, men framför allt glad: Nästa gång vi stannar med bilen vid en fästning kan vår högläsning från Wikipedia bestå av den bästa mixen. Kollektivets snabba uppdateringar och samhällets gemensamt finansierade, akademiska kunskap.

Hoppfullt!