New South Wales i Australien har släppt en forskningsöversikt som stöd för deras 1-1-satsning i regionen. (Tipstack till @hakanfleischer)
Rapporten är bara på 20 sidor och väl värd att läsa igenom för alla som är intresserad av fältet skola, pedagogik och teknik, och det finns en hel del litteratur och rapporter som kommer laddas ned och ögnas igenom. Men här är några slutsatser som de drar av sin genomgång av forskningen.
Apropå teknik:
– Technology support is critical for success in one-to-one laptop programs
– Charging of laptops at home by students (DETNSW, 2009a) overcomes many electrical supply problems in schools
– Sufficient wireless access points are essential
– Adequate internet access is essential
Dessutom:
Technology support needs do not diminish as the program matures
Med alla nya satsningar kan man inte bygga bort lärarnas stöd i form av tekniker eller IKT-pedagoger på skolan. Jag kan tänka mig att detsamma gäller bibliotekarier, med en ny pedagogik och nya förhållningssätt kommer nya krav och förväntningar på organisationen. Lärarna och eleverna kommer att erövra nya förmågor, vilket gör att de följaktligen kommer ställa nya krav fortbildning och stöd. Vilket i sin tur kräver att alla i organisationen flyttar fram sina positioner ett steg, tekniker, IKT-pedagoger, bibliotekarier, administrativ personal och rektorer.
Här är slutsatserna för deras 1-1-satsning i regionen:
– One-to-one laptop programs can bring about improvements to student learning
– Improvements in student achievement are related to laptop use
– Professional learning is essential for successful integration
– A shift from a focus on technology proficiency to laptop pedagogy needs to takeplace
– Teacher pedagogical beliefs largely determine the degree and type of integration that occurs in the classroom
– Professional learning must include processes by which teachers regularly discusst heir pedagogical and educational values
– Teachers need time for discussion and the sharing of ideas/resources
– Leadership is crucial for successful integration
– School leaders must build a shared vision, keep the focus on that vision, lead the planning, provide time for collaboration and discussion and provide appropriate and timely professional learning for teachers
– Leaders must foster a collaborative and supportive school culture
– Distributed leadership and a whole school approach are most effective
– Sufficient technology support is crucial for the success of a one-to-one laptop program
– Technology support needs do not diminish as the program matures
Titta nu igenom följande lista med sju principer för innovation som jag skrev i augusti förra året.
Sju innovationsprinciper för skolan
1) Principen om ledarskapet: En fungerande skolledningen är kritisk för innovationsarbete. Det räcker inte med att rektorn står och talar om att datorn är viktig för framtiden, hen måste visa det också. Bloggar dem? Skickar de veckobrevet på twitter?
2) Principen om skolkulturen: Att etablera och nära en positiv innovationskultur sätter verkligen tonen för hela organisationen. Men det innebär också att att de måste stötta och lyfta de resurser och individer i organisationen som jobbar med innovation eller vill jobba innovativt. Hur skall skolledningen premiera personal som utvecklar organisationen? Hur lyfter vi bort och exorcerar jante, stängda klassrum och revirtänkandet från skolan och belönar ämnesövergripande samarbeten, ärlighet och tillit.
Några viktiga nyckelbegrepp inom skolkultur:
* Personalen: Alla i organisationen känner sig delaktiga och involverade i förändringsarbetet.
* Idéerna: Alla idéer ges lika mycket tid och uppmärksamhet, oavsett vem som kommer med dem, när de presenteras utan att kritiseras och förminskas.
* Linjering: Se till att hela organisationen och alla resurser sluter upp bakom förändringsarbetet och att inte vissa skolledare, arbetslag eller lärare har en egen agenda.
* Kommunikation: Alla internkommunikation skall vara kristallklar, ärlig och transparent.
3) Principen om resurserna: All innovation kräver resurser, det kan vara människor, pengar, tid eller utrustning. Vilka resurser kräver just ert innovationsarbete? Finns det andra som behöver det mer? Är resurserna skyddade och öronmärkta, eller kan de försvinna från en termin till den andra?
4) Principen om tålamodet: Innovation tar tid -ofta mer än vad man tror. Hur lång tid har ni planerat för ert pedagogiska förändringsarbete i och med skolans 1-till-1 satsning? Har ni siktet och tålamodet för en femårsplan? Har ni även tålamodet och tilliten till skolans pedagogiska grupp att hantera förändringsarbetet utan att rycka bort dem eller minska deras resurser under denna period? Kom ihåg:
Innovation tar tid – Serendipity existerar inte
5) Lagen om processen: För att lyckas i ert pedagogiska förnyelsearbete behövs en process och en plan. Vilka idéer skall vi satsa på, vilka får vi störst utväxling av och når flest lärare med, vilka idéer kan ge högre måluppfyllelse och hur snabbt kan vi sjösätta dem? Vilka lärare vill “skuggas”, vilka lärare vill ingå i kollega-coach, vilka lärare vill ha plattor, vad säger eleverna, vad behöver eleverna? Slutligen, vilka resurser har vi och hur mycket tid får det ta? Utveckla en modell som hjälper er att värdera alla idéer, ställ dem mot tillgängliga resurser och se till att ni går från idé till utförande.
6) Lagen om BHAG: BHAG-mål (”Big Hairy Audacious Goals” – Stora Håriga Djärva Mål). Det här är ett stort och tydligt mål som skolledningen sätter upp som ett uppnåendemål för skolan, och som fungerar som lins och fokus för hela organisationen (jag skulle inkludera eleverna här). Jag tycker inte att ledningen skall beskriva hur man når målet, utan anser att det skall man överlåta till organisationen att definiera och hitta vägar för.
John F. Kennedy satte upp ett sådant mål för nationen i USAs Apolloprogram.
”… landing a man on moon and returning him safely to earth”.
JFK
Vilket mål har ni med detta förändringsarbete? Är det kommunicerat till personalen och till eleverna? Är det något som de kommer ställa sig bakom?
7) Principen om utförandet: Sist men inte minst måste alla dessa fantastiska idéer utföras. Det räcker inte med att ha en massa bra idéer utan skolan måste ha ett innovationsklimat och en process som gör att idéerna går från idéfas till utförandefas. Det är ju det som är poängen med ert innovationsarbete och det är ju också det som är poängen med skolans investering i datorer och läsplattor – någonting helt nytt som får ett genomslag!
———
Det känns som om vi har en hel del att lära från dem som arbetat med innovation för ett lyckat förändringsarbete av skolan och skolkulturen. Hur arbetar regionerna i Sverige med dessa frågor?
NSW avslutar rapporten med följande uttalande:
The DER-NSW one-to-one laptop program has incorporated these research findings into its implementation plan. Significant funding has been allocated to the areas of professional learning and production of curriculum support materials. Technology Support Officers are based in every school to provide immediate support for teachers and students. The technical solution for the laptops has been designed to manage the fleet of laptops remotely.
Jag kommer följa utvecklingen i NSW med stort intresse!